Arkiv för mars, 2012

Samma principer men andra villkor för webbtexterna

Artikel ur senaste numret av Klarspråk nr 1 2012 Bulletin från Språkrådet

Textforskningen har på senare tid riktat sin uppmärksamhet mot internet. Också där ska ju språket vara vårdat, enkelt och begripligt. Studier har kunnat visa att personer som läser på internet oftare är ute efter specifik information, att de gärna har flera aktiviteter igång samtidigt under olika flikar, och att de lägger ner mindre tid på varje text i jämförelse med hur de läser papperstexter. Vad innebär detta för hur man bör skriva en webbtext och utforma en webbplats?

Till att börja med behöver själva grunderna slås fast. Vi läser olika texter på olika sätt, och i själva verket handlar skillnaden om en enda sak: vad vi ska ha texten till. Vill vi hitta kontaktuppgifter, förstå bakgrunden till ett beslut, sätta oss in i ett synsätt, eller ta reda på hur vi ska montera den nya bokhyllan? Målet med läsningen gör att vi beter oss på olika sätt. Detta gäller digitala texter såväl som tryckta texter, men undersökningar visar att vissa läsmål – och därmed vissa läsbeteenden – är vanligare för webbtexter än för papperstexter.

En person som använder internet för att hitta en specifik upplysning kommer troligen att leta målmedvetet och ganska otåligt. Det innebär att den som skapar en webbplats bör fråga sig vilka specifika upplysningar besökarna kan vara intresserade av.

Kontaktuppgifter och öppettider är uppgifter många vill få besked om. Sådana upplysningar bör därför framgå på alla sidor på webbplatsen. Olika besökare kommer att bete sig på olika sätt när de söker information på webbplatsen. Vissa kommer in på webbplatsen via Google, och passerar aldrig startsidan. Vissa tar varje chans att klicka på genvägar, medan andra hellre utnyttjar webbplatsens menyer. En del vill gärna använda webbplatsens sökfunktion. Alla dessa besökare kan vara ute efter samma information, så det är viktigt att se till att det går att nå webbplatsens sidor på olika sätt.

Vissa klarspråksprinciper är särskilt viktiga för webbtexter. För den otåliga läsaren är rubriker och inledningar oumbärliga. Med hjälp av dem kan läsaren snabbt få en uppfattning om innehållet. Då gäller det att de är informativa och varken lovar för mycket eller för lite. I grund och botten är dock inte webbtexter så olika andra texter. Precis som för alla andra texter handlar det helt enkelt om att fundera över vad mottagaren kan vilja ha texten till, och att anpassa texten efter det.

Lättare sagt än gjort?

Text: Linnea Hanell, doktorand i svenska vid Stockholms universitet

Annonser

Lämna en kommentar

Klarspråk – speciellt viktigt för webben

Klarspråk står för myndighetstexter skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Klarspråk handlar ytterst om demokrati: att alla ska ha tillgång till och rätt att förstå vad som står i texter som skrivs av myndigheterna.

Vad är klarspråk?

Klarspråk står för klara och tydliga myndighets­texter, skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt språk.

Hur skriver man klarspråk?

Gör klart för dig varför du skriver och vad du vill uppnå med din text. Tänk igenom hur du på bästa sätt når ditt syfte. Myndighetstexter har ofta flera mottagare, men i regel en huvudsaklig mottagare.

Försök att se din text med mottagarens ögon när du planerar, strukturerar och bearbetar texten:

  • Välj en lagom personlig ton.
  • Välj relevant innehåll.
  • Disponera texten på ett logiskt sätt.
  • Förklara allt som behöver förklaras.
  • Stryk sådant som inte behövs.
  • Skriv informativa rubriker.
  • Undvik långa och invecklade meningar.
  • Använd begripliga ord och förklara nödvändiga facktermer.
  • Sammanfatta det viktigaste.

Varför arbeta med klarspråk?

Det finns många goda skäl att satsa på klarspråksarbete. Begripliga myndighetstexter:

  • främjar demokratin och rättssäkerheten
  • ökar medborgarnas förtroende för myndigheterna
  • sparar tid och pengar

Det är dessutom lag på att myndigheter ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt (förvaltningslagen, 1986:223).Riksdagen har även beslutat om en nationell språkpolitik, som bland annat innebär att den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. Den nya samlade språklagen började gälla den 1 juli 2009.

Ett vårdat språk ”ska följa gängse språknormer”. Följ Svenska Akademiens ordlista! Stava mejl mejl, skriv policyer i plural och välj fritt mellan framledes och och framdeles. Följ Svarta listan! – skriv inte ankomma, bestrida eller eller föranleda även om orden står i Akademiens ordlista. Nya engelskspråkiga uttryck ger ett jargongartat, ovårdat intryck. Skriv inte executive summary utan  inledande sammanfattning. Följ Myndigheternas skrivregler och Svenska skrivregler!

Källa

Språkrådet ansvarar för språkvården i Sverige. Rådet följer alla språk i Sverige och arbetar särskilt med svenskan, minoritets­ språken och teckenspråket.

Lämna en kommentar